Sverige - Migrationsöverdomstolens, 8 oktober 2012, UM 8366-09

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
08-10-2012
Målnummer:
MIG 2012:16
Court:
Migrationsöverdomstolen
Printer-friendly versionPrinter-friendly versionPDF versionPDF version
Rubrik: 

Om en asylansökan, i den mening som avses i artikel 2 c Dublinförordningen, återkallas innan den ansvariga medlemsstaten har samtyckt till överföringen enligt Dublinförordningen innebär det att förordningen inte längre kan tillämpas. 

Fakta: 

Familjen A reste in i Sverige i mars 2009 med giltiga Schengenviseringar som utfärdats av franska myndigheter. I april 2009 sökte familjen asyl i Sverige. Mot bakgrund av de franska viseringarna begärde Migrationsverket den 4 juni 2009, med stöd av enligt artikel 9.2 Dublinförordningen, att de franska myndigheterna skulle överta familjen. Den 16 juni 2009 lämnar familjen in en ny ansökan om uppehållstillstånd i Sverige, denna gång grundat på anknytning till en i Sverige bosatt person. Därefter, den 22 juni 2009, återkallar familjen ansökningarna om asyl i Sverige. Familjen vidhöll dock ansökningarna om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Först efter att familjen återkallat asylansökningarna i Sverige, den 23 juli 2009, lämnar franska myndigheter sitt samtycke till att överta familjen. Eftersom franska myndigheter samtyckt till överföringen beslutar Migrationsverket den 30 juli 2009 att avvisa familjens ansökningar och att överföra familjen till Frankrike med stöd av artikel 19 i Dublinförordningen. Familjen överklagar beslutet till Migrationsdomstolen.

 

Migrationsdomstolen fann dock att Dublinförordningen inte var tillämplig i målet eftersom detinte fanns några formella ansökningar om asyl i Sverige att ta ställning till vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut. Familjen hade ju återkallat sina ansökningar om asyl innan Frankrike accepterade att överta prövningen och innan Migrationsverket fattade beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Migrationsdomstolen återförvisade målet till Migrationsverket för förnyad handläggning och utredning av anförda anknytningsskäl. Migrationsverket överklagade domstolens beslut och Migrationsöverdomstolen beviljade prövningstillstånd.

Beslut och överväganden: 

Den 21 december 2010 beslutade Migrationsöverdomstolen att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Migrationsöverdomstolen ville veta om Dublinförordningen skulle tolkas så att en återkallelse av asylansökan inte påverkar möjligheten att tillämpa förordningen. Den 3 maj 2012 föll EU-domstolens dom (C-620/10) i vilken domstolen fastställer att, en återkallelse av en asylansökan i den mening som avses i artikel 2 c i förordningen, som sker innan den medlemsstat som är ansvarig för prövningen av ansökan har samtyckt till att överta den asylsökande, medför att förordningen inte längre kan tillämpas. Migrationsöverdomstolen konstaterar således att Dublinförordningen inte är tillämplig i den aktuella situationen och finner därför att migrationsdomstolen haft fog för sitt beslut att undanröja Migrationsverkets beslut och visa det åter till verket för förnyad handläggning.

Utfall: 

Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet och återförvisar målet till Migrationsverket för förnyad handläggning.