Sverige - Migrationsöverdomstolen, 20 augusti 2015, UM 3266-14

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
20-08-2015
Målnummer:
Beslut den 20.08.2015 – UM 3266-14
Court:
Migrationsöverdomstolen
National / Other Legislative Provisions:
Sweden - Ch. 5 Cl. 1 Aliens Act (2005:716)
Sweden - Ch. 5 Cl. 1b Aliens Act (2005:716)
Sweden - Ch. 8 Cl. 20 Aliens Act (2005:716)
Printer-friendly versionPrinter-friendly version
Rubrik: 

En Sökandes som är syrisk medborgare ansökte om asyl i Sverige. Migrationsöverdomstolen fann (i) att Armenien var att betrakta som ett säkert tredjeland, och (ii) att den Sökande hade sådan anknytning till Armenien att det var rimligt att den Sökanden reste dit, då den Sökandes mamma kom från Armenien, den Sökande talade armeniska som modersmål, den Sökanden var född och tillbringade sina första levnadsår i Armenien, och den Sökanden frivilligt återvänt till Armenien i vuxen ålder för att studera. Den Sökandes asylansökan avvisades.

Fakta: 

Den sökande (”Sökanden”) reste in i Sverige den 30 augusti 2013 och ansökt om asyl samma dag, med åberopande av den allmänna situationen i Syrien, risken för att den Sökande vid ett återvändande skulle komma att kallas in som reservist och skickas till en krigszon, samt riskera att utsättas för repressalier från syriska myndigheter då den Sökande avvikit från krigstjänstgöring samt lämnat Syrien illegalt.

Under Migrationsverkets utredning framkom att Sökanden hade en anknytning till Armenien, då den Sökande talade armeniska som modersmål, var född på det territorium som numera utgör Armenien, men att han sedan två-tre års ålder bott i Syrien, med undantag för åren 1988 – 1995 då den Sökanden återvände till Armenien för att utbilda sig till läkare.

Migrationsverket avvisade Sökandens asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket p.3 Utlänningslagen (2005:716) (”UtL”) och beslutade om utvisning med motiveringen att:

  1. det saknades anledning att anta att Sökanden i Armenien riskerade att utsättas för skyddsgrundande behandling eller att Armenien skulle utlämna Sökanden till ett land där han riskerade sådan skyddsgrundande behandling;
  2. det fanns ett förenklat ansökningsförfarande för etniska armenier som vill bli armeniska medborgare;
  3. det inte fanns något som hindrade Sökanden från att söka och beviljas Armeniskt medborgarskap;
  4. Sökanden sammantaget hade en starkare anknytning till Armenien än till Sverige och att Sökandens anknytning var sådan att det var rimligt för den Sökanden att resa till Armenien.

Den Sökande överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm (”Migrationsdomstolen”). Baserat på den landsinformation som redogjorts för i Migrationsverkets beslut samt vad som i övrigt hade framkommit under handläggningen av ansökan, fann Migrationsdomstolen att Armenien uppfyllde kriterierna för ett säkert tredje land och att Sökandens koppling till Armenien var så stark att det var rimligt för Sökanden att resa dit.

Den Sökande överklagade utvisningsbeslutet till Kammarrätten i Stockholm (”Migrationsöverdomstolen”) och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle upphäva Migrationsverkets beslut och återförvisa Sökandens ansökan till Migrationsverket för prövning i sak, med anförande av följande:

  1. Sökanden var syrisk medborgare och hade bott i Syrien större delen av sitt liv. Sökanden talade arabiska bättre än han talade armeniska och hade liten kännedom om armeniska seder och bruk. Sökanden hade aldrig varit armenisk medborgare och hade inga släktingar eller bekanta kvar i Armenien. Sökanden hade inte heller några handlingar som visade att han var etnisk armenier och därmed kunde få en förenklad ansökningsprövning för armeniskt medborgarskap;
  2. När det gällde frågan om vilka omständigheter som ska ligga till grund för bedömningen av en asylsökandes anknytning till annat land borde man söka ledning i 8 kap. 20§ UtL och avseende den bestämmelsen har Migrationsöverdomstolens, i tidigare uttalanden, funnit att varken etnicitet eller modersmål är tillräckligt för att det ska finnas en anknytning till tredje land (MIG 2011:5). I samma uttalande framgår även att redan det faktum att en sökande kan beviljas armeniskt medborgarskap genom en förenklad process, inte var tillräckligt för att skapa en anknytning till Armenien.
  3. Sökanden hade starka sociala band till Sverige då Sökandens bror och dennes familj bodde här.

Migrationsverket ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde följande:

  1. ledning för om Sökanden hade sådan anknytning till Armenien att det vore rimligt för honom att åka dit bör hämtas från principen om internflykt, dvs. att den sökande hade rätt och möjlighet att skaffa arbete samt att den sökande inte kommer att mötas av otillbörliga humanitära umbäranden. Mot bakgrund av tillgänglig landsinformation samt det återtagandeavtal mellan EU och Armenien fanns det inget som tydde på att Sökanden inte skulle beviljas uppehållstillstånd eller medborgarskap i Armenien. Vidare talade Sökanden armeniska som sitt modersmål och var utbildad läkare, och hade därför möjlighet att försörja sig i Armenien. Det fanns inte heller något som tydde på att den Sökanden riskerade att mötas av otillbörliga humanitära umbäranden;
  2. Sökanden hade i vuxen ålder under flera år bott och studerat i Armenien;
  3. eftersom Sökandens mamma var armeniska var det osannolikt att Sökanden inte hade möjlighet att skaffa ett födelsebevis eller annan dokumentation som styrkte att han hade armenisk etnicitet.

Den Sökanden borde därför anses ha en sådan anknytning till Armenien att det vore rimligt för honom att resa dit. Att hans bror beviljats uppehållstillstånd i Sverige ändrade inte den bedömningen.

Beslut och överväganden: 

Migrationsöverdomstolen konstaterade inledningsvis att huvudregeln är att en asylansökan prövas i det land där ansökan lämnades in. Undantag kan dock göras när principen om säkert tredjeland är tillämplig. Principen om säkert tredje land kan tillämpas för att utvisa en sökande till ett land under förutsättning att den sökande inte riskerar att utsättas för förföljelse, dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling i det landet, samt inte riskerar att sändas vidare till ett land där den sökande inte skulle ges motsvarande skydd.

Vidare konstaterade Migrationsöverdomstolen att det åligger Migrationsverket att göra sannolikt att samtliga förutsättningar för tillämpning av 5 kap. 1b§ första stycket p. 3 UtL förelåg. Vad gäller första kriteriet instämde Migrationsöverdomstolen i Migrationsverkets bedömning att Armenien uppfyllde kraven på ett säkert tredje land.

Vad gäller det andra kriteriet avseende om Sökanden hade sådan anknytning till Armenien att det vore rimligt för honom att resa dit konstaterade Migrationsöverdomstolen att vare sig 8 kap. 20§ UtL eller principen om internflykt kunde ge ledning, eftersom båda bestämmelserna behandlar helt andra situationer än den förevarande situationen.

Migrationsöverdomstolen konstaterade att 5 kap. 1b§ första stycket p. 3 UtL istället måste ses som ett eget system som bygger på art. 25.2(c) och art. 27 i Asylprocedurdirektivet (2005/85/EG) och det var i den kontexten bedömningen av Sökandens anknytning till Armenien skulle ske.

Mot bakgrund av Migrationsverkets utredning ansåg Migrationsöverdomstolen att Sökanden hade en sådan anknytning till Armenien att det vore rimligt att han reste dit. Migrationsverket hade därför haft fog för sitt beslut att avvisa Sökandens asylansökan med stöd av 5 kap. 1b§ första stycket p. 3 UtL.

Utfall: 

Den Sökandes överklagande avslogs.

Observations/Comments: 

This case summary was written by Linklaters LLP.

The summary was proof read by Language Connect. 

Case Law Cited: 

Sweden - MIG 2011:5

Sweden - MIG 2012:09

Sweden - MIG 2007:33 II

Sweden - MIG 2008:20