Sverige - Migrationsöverdomstolen, 1 juni 2016, UM 8907-14

ECRE is currently working on redeveloping the website. Visitors can still access the database and search for asylum-related judgments up until 2021.

Beslutande stat:
Sökandes ursprungsland:
Avgörandedatum:
01-06-2016
Målnummer:
MIG 2016:13
Court:
Migrationsöverdomstolen
Relevant Legislative Provisions:
National / Other Legislative Provisions:
Sweden - Ch. 5 Cl. 3 Aliens Act (2005:716)
Sweden - Ch. 5 Cl. 3a Aliens Act (2005:716)
Sweden - Ch. 5 Cl. 8 Aliens Act (2005:716)
Printer-friendly versionPrinter-friendly versionPDF versionPDF version
Rubrik: 

Sökanden och Sökandens barn sökte uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till deras make samt far, som hade permanent uppehållstillstånd i Sverige. Sökanden och Sökandens barn beviljades bevislättnad avseende sina identiteter. Vidare har en av de Sökanden, en tjugoårig dotter, bedömts uppfylla kraven på hushållsgemenskap och ett särskilt beroendeförhållande. Sökanden och samtliga av Sökandens barn beviljades uppehållstillstånd. 

Fakta: 

Den sökande (”Sökanden”) och Sökandes åtta barn, samtliga Somaliska medborgare, ansökte i april 2010 om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till QAI deras make respektive far. QAI, även han somalisk medborgare, beviljades i september 2009 permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Sverige.

Migrationsverket (”Migrationsverket”) avslog ansökningarna med motiveringen att Sökande och hennes barn saknade passhandlingar och inte hade styrkt sina identiteter. Migrationsverkets beslut överklagades till förvaltningsrätten i Malmö (”Migrationsdomstolen”) och Migrationsdomstolen återförvisades målet till Migrationsverket då den ansåg att det krävdes ytterligare utredning för att klargöra om den Sökande och QAI var föräldrar till barnen.

Efter en ny granskning av målet fattade Migrationsverket ett nytt avslagsbeslut avseende den Sökandes ärende med motiveringen att den Sökande inte styrkt sin identitet. Barnens ärende avslogs på grund av att den Sökande och QAI inte visat att de var behöriga att föra barnens talan. Beslutet överklagades och Migrationsdomstolen avslog överklagandena.

I februari 2012 ansökte den Sökanden och hennes barn, den gång tillsammans med ett nionde barn som fötts samma år, återigen om uppehållstillstånd. DNA-analyser visade att QAI och den Sökande var föräldrar till sju av de nio barnen med 99,9 procent säkerhet, men inte till de två andra. Migrationsverket avslog den Sökandes och barnens ansökan med hänvisning till att den Sökande medvetet lämnat oriktiga uppgifter om sin familjebild då endast sju av nio barn var den Sökandes biologiska barn. Beslutet överklagades till Migrationsdomstolen som avslog överklagandet på samma grunder som Migrationsverket fattat sitt beslut. Vidare, vad avsåg den Sökandes äldsta dotter som vid tiden för ansökan hade fyllt 18 år, anförde Migrationsdomstolen att hon inte längre tillhörde kärnfamiljen och därmed inte berättigad till någon bevislättnad avseende sin identitet.

I maj 2013 ansökte den Sökande och sju av barnen (”Barnen”) på nytt om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till QAI. Migrationsverket avslog ansökaningarna med motiveringen att den Sökande och QAI vid skilda ansökningstillfällen lämnat olika uppgifter om sin familjebildning och att uppgifterna efter de tre ansökningstillfällena inte var tillförlitliga. De minderåriga Barnens identitet hade därför inte heller gjorts sannolika. Den vuxna dotterns ansökan avslogs med motiveringen att hon inte klargjort sin identitet.

Migrationsverkets beslut överklagades till Migrationsdomstolen som avslog överklaganden med motiveringen att det är av betydelse för tillämpning av bevislättnadsregeln att samstämmiga uppgifter lämnats bl.a. rörande familjebild, boende, hemförhållanden och ålder. Då den Sökande och QAI under tidigare ansökningar lämnat oriktiga uppgifter om sin familjebild, och därutöver också lämnat motstridiga uppgifter om sina boendeförhållanden i Somalia ansåg Migrationsdomstolen att de uppgifter som lämnats avseende den Sökande och de minderåriga Barnens identiteter inte var tillförlitliga och deras identiteter har därmed inte gjorts sannolika. Vad avsåg det myndiga Barnets ansökan konstaterad Migrationsdomstolen att bevislättnadsregeln under vissa omständigheter även kan tillämpas på unga vuxna. Men mot bakgrund av att bevislättnadsregeln bedömts inte vara tillämplig på de övriga Barnen ansåg Migrationsdomstolen att den inte heller kunde tillämpas på det myndiga Barnet. Den Sökande och samtliga av Barnens överklaganden avslogs därför.

Sökanden och Barnen överklagade Migrationsdomstolens dom till Migrationsöverdomstolen med yrkande om att beviljas uppehållstillstånd med anförande att:

  1. Barnens släktskap med den Sökande och QAI hade styrkts. Vidare hade den Sökande gjort sannolikt att hon och QAI hade en seriös relation och att de varit samboende före QAI:s ankomst till Sverige.
  2. vad gäller den felaktigt uppgift som lämnats avseende den Sökandes familjebild var det ett resultat av den Sökandes kulturella familjebild och inte ett försök att kringgå svensk utlänningslagstiftning. Den Sökande betonade i sitt överklagande att Europadomstolen för mänskliga rättigheter i sin tidigare praxis slagit fast att rätten till familjeåterförening är särskilt viktig för skyddsbehövande.
  3. Migrationsöverdomstolen hade i sin tidigare praxis ställt höga krav på nivån av motstridigheter som krävs för att ifrågasätta sökandes identitet som har visat sitt släktskap genom DNA-prover. I Sökandes fall handlade om de felaktiga uppgifterna om i vilken utsträckning den Sökande levt tillsammans med QAI:s föräldrar i deras hemland och den uppgiften har inte någon tydlig bäring på frågan om Sökandes och Barnens identitet.
  4. vad gäller det myndiga Barnet är hon fortfarande ett barn och en beroende familjemedlem. Det vore därför oproportionerligt att lämna henne utan sin familj i Somalia.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande:

  1. De felaktiga uppgifter som tidigare lämnats avseende andra, icke-biologiska barn och den Sökandes familjebildning, är allvarliga och bör alltjämt beaktas vid prövningen av den nuvarande ansökan.
  2. De felaktiga uppgifterna hade lämnats uppsåtligen i syfta att kringgå svensk utlänningslagstiftning. Att så inte har skett berodde endast på att DNA-analys visat att två av barnen som omfattades av den första ansökan inte var den Sökandes biologiska barn. Sammantaget kan uppgifterna om den Sökande och de minderåriga Barnens identiteter inte anses tillförlitliga och den Sökande och minderåriga Barnen kan inte använda sig av bevislättnadsregeln. Då den Sökandes och de minderåriga Barnens identiteter inte har klarlagts borde de nekas uppehållstillstånd.
  3. Givet att de övriga Barnen inte kan åberopa bevislättnadsregeln är den inte heller tillämplig på det myndiga Barnet.

Mot bakgrund av ovan yrkade Migrationsverket att den Sökande och Barnens överklagan ska avslås.

Beslut och överväganden: 

Kammarrätten i Stockholm (”Migrationsöverdomstolen”) konstateradeinledningsvis att av QAI:s personbevis framgick att han var gift med Sökanden. Vidare hade släktskapet med Barnen klargjorts genom DNA-analys. Att QAI och den Sökande levt i hushållsgemenskap innan QAI kom till Sverige var inte tvistigt. Den Sökande och Barnen var därmed berättigade till uppehållstillstånd förutsatt att de kunde styrka sina identiteter.

Det noterades att när det gäller fråga om en sökandes identitet har Migrationsöverdomstolen i ett flertal avgöranden konstaterat att den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning måste klarlägga sin identitet. Att klarlägga sin identitet avser ett högt beviskrav, nämligen att identiteten ska vara styrkt.

På grund av förhållanden i den sökandes hemland kan det ibland vara svårt eller omöjligt för den sökande att skaffa fram dokument som klarlägger den sökandes identitet. Migrationsöverdomstolens praxis har utvecklat en bevislättnadsregel avseende identitet, där en sökande har en lägre bevisbörda avseende sin identitet om den sökande är en förälder från ett land med ingen eller dåligt fungerande myndighetsstruktur som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till den andra föräldern. Under sådana omständigheter behöver den sökande endast göra sin identitet sannolik. Tillämpning av bevislättnadsregeln förutsätter att det finns en DNA-analys som styrker att den sökande tillsammans med anknytningspersonen är föräldrar till barnen, samt att den sökande och anknytningspersonen levt i hushållsgemenskap innan anknytningspersonen kom till Sverige. Motsvarande gäller för sökandens och anknytningspersonens barn, dvs. det räcker att barnet gör sin identitet sannolik.

Givet att förhållandena i Somalia var sådana att det under lång tid varit svårt att få myndigheterna att utfärda godtagbara identitetshandlingar och att den Sökande och QAI levt i hushållsgemenskap i Somalia indikerade att den Sökanden och Barnen hade rätt att kräva bevislättnad och att de endast hade att göra sina identiteter sannolika. Att den Sökande och QAI lämnat oriktiga och motstridiga uppgifter, dels avseende om den Sökande och QAI levt själva i Somalia eller tillsammans med QAI:s föräldrar och dels avseende att tidigare ansökningar omfattat barn som inte varit deras biologiska barn talad emot en sådan bevislättnad. Enligt Migrationsöverdomstolen hade den första uppgiften inte någon direkt bäring på den Sökandes och Barnens identitet och kunde därför bortses ifrån. Den andra uppgiften, även om den var allvarlig, var hänförlig till tidigare ansökningar och inte den ansökan som nu är för handen. Även om uppgifter som framkommit under tidigare ansökningar ska vägas in i bedömningen av tillförlitligheten av lämnade uppgifter i det förevarande fallet, fann Migrationsöverdomstolen att QAI:s intresse av att kunna bo med Sökanden och Barnens väger tyngre än samhällets intresse av att kunna kontrollera utlänningars in och utresa i landet. Att QAI uppehöll sig i Sverige i egenskap av skyddsbehövande gavs betydande vikt vid bedömningen.

Av de uppgifter som framkommit under utredning ansåg Migrationsöverdomstolen att den Sökande hade gjort sin identitet sannolik och den Sökande beviljades uppehållstillstånd. De minderåriga Barnen är ogifta och omyndiga och har via anknytning till sin far QAI rätt till uppehållstillstånd om de kan stryka sina identiteter. Migrationsöverdomstolen konstaterade att samma förhållanden förelåg för de omyndiga Barnen som för den Sökande. Då de omyndiga Barnen ansågs ha gjort sina identiteter sannolika beviljades även de permanent uppehållstillstånd.

Vad avsåg den myndiga dottern konstaterade Migrationsöverdomstolen inledningsvis att hennes mor och syskon fått bevislättnad angående sina identiteter. Migrationsöverdomstolen ansåg att då den myndiga dotterns föräldrar och syskon beviljats uppehållstillstånd i Sverige och samma förutsättningar förelåg för henne som för den Sökande var det tillräckligt att hon gjorde sin identitet sannolik, vilket Migrationsöverdomstolen ansågs att hon hade gjort.

Migrationsöverdomstolen hade sedan att pröva om det myndiga Barnet uppfyllde kraven på hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande.

Migrationsöverdomstolen konstaterade att det var ostridigt att det myndiga Barnet hade levt i hushållsgemenskap med QAI, den Sökande och de omyndiga Barnen innan QAI flyttade till Sverige. Vidare konstaterades att det myndiga Barnet levt större delen av sitt liv i Somalia och av utredningen hade inte framkommit någon information som tydde på att hon hade påbörjat ett eget familjeliv eller att hon skulle ha andra nära släktingar i Etiopien, där den Sökande och Barnen bodde vid tidpunkten för ansökan. Då den Sökande och de omyndiga Barnen beviljats uppehållstillstånd i Sverige skulle det myndiga Barnet sannolikt bli ensam kvar i Etiopien om hon inte beviljades uppehållstillstånd. Enligt Migrationsöverdomstolen var omständigheterna sådana att det myndiga Barnet ansåg höra till QAI och den Sökandes familj.

Slutligen hade Migrationsöverdomstolen att pröva om det kan anses vara proportionerligt att inskränka det myndiga Barnets anhörigas rätt till familjeliv med det myndiga Barnet genom att vägra henne uppehållstillstånd. Då QAI hade fått uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande fanns det ingen möjlighet för familjen att utöva sitt familjeliv i Somalia. Under utredningen hade inte heller framkommit någon information som tyder på att familjen hade en laglig rätt att vistas i Etiopien eller i något annat land. Den enda möjligheten för familjen att utöva sitt familjeliv var att det myndiga Barnet beviljades uppehållstillstånd.

Mot bakgrund av ovan fann Migrationsöverdomstolen att det förelåg ett sådant beroendeförhållande mellan det myndiga Barnet, QAI och den Sökande, att kravet på särskilt beroendeförhållande var uppfyllt. Det myndiga Barnet skulle därför beviljas uppehållstillstånd.

Utfall: 

Sökanden och Barnen beviljades permanent upphållstillstånd.

Observations/Comments: 

This case summary was written by Linklaters LLP.

Case Law Cited: 

Sweden - MIG 2016:6

Sweden - MIG 2015:21

Sweden - MIG 2014:16

Sweden - MIG 2012:1

Sweden - MIG 2011:11

Sweden - MIG 2009:29

ECtHR - Gül v. Switzerland, Application no. 23218/94

ECtHR- Vilvarajah and Others v. the United Kingdom, Application Nos. 3163/87 13164/87 13165/87 13447/87 13448/87

ECtHR - Ahmut v. the Netherlands, Application 21702/93, 28 November 1996

ECtHR - Berisha v. Switzerland, Application no. 948/12

ECtHR - Tanda-Muzinga v. France, Application No 2260/10 (UP)

ECtHR - A.A. v United Kingdom, Application no. 8000/08

ECtHR - Nacic and others v Sweden, Application no. 16567/10