ECRE is currently working on redeveloping the website. Visitors can still access the database and search for asylum-related judgments up until 2021.
Sverige - Migrationsöverdomstolen, 07 September 2011, UM 10404-10
Beslutande stat:
Avgörandedatum:
07-09-2011
Målnummer:
UM 10404-10
Court:
Kammarrätten Stockholm - Migrationsöverdomstolen
Relevant Legislative Provisions:
European Union Law > EN - Qualification Directive, Directive 2004/83/EC of 29 April 2004 > Art 4
Printer-friendly version
PDF version
Rubrik:
Om den asylsökande har allvarliga synpunkter på en språkanalys som har genomförts för att avgöra vilket land han eller hon kommer ifrån ska Migrationsverket komplettera underlaget innan beslut fattas, eller åtminstone bemöta den asylsökandes kritik så att denne kan slutföra sin talan.
Om migrationsdomstolen bedömer en språkanalys vara otillförlitlig eller otillräcklig ska de besluta om en ny språkanalys eller visa målet tillbaka till Migrationsverket för vidare utredning, och inte enbart välja att bortse från analysen helt.
Fakta:
A sökte asyl i Sverige den 28 juli 2009. A uppgav att han kom från ön Chula i södra Somalia och att han trakasserats och misshandlats där på grund av att han är född utanför äktenskapet. Han åberopade vidare att han uppsökts av Al-Shabaab som ville rekryterat honom. När han vägrade misshandlades han. A uppgav i samband med sin ansökan att han talar språket bajuni men att han även kan tala lite arabiska, somaliska och swahili.
Migrationsverket lät göra en språkanalys av A. I denna uppgavs att det språk A talade på inspelningen var swahili. Språkanalytikerns slutsats var att A talade swahili på modersmålsnivå så som det talas i Kenya. Analytikern bedömde också att A uppvisade bristfälliga kunskaper om Chula och Somalia. Språkanalytikern hade själv sin bakgrund i Kenya. Efter att A tagit del av språkanalysens resultat anförde han att han talat bajuni och inte swahili under inspelningen. Han begärde att ytterligare en analytiker skulle få tillfälle att analysera innehållet. Om inspelningen inte fanns förvarad var han beredd att inställa sig för en ny analys. Migrationsverket mötte dock inte hans önskemål utan avslog A:s ansökan med hänvisning till att han sannolikt är hemmahörande i Kenya och att det i ärendet inte framkommit några uppgifter som tyder på att han riskerar förföljelse där.
A överklagade Migrationsverkets beslut och underströk att Migrationsverket inte bemött det han anfört om språkanalysen. Migrationsdomstolen bedömde att den språkanalys som genomförts var av låg kvalitet och därmed hade ett lågt bevisvärde. Vidare ansåg domstolen att A vid en samlad bedömning gjort sannolikt att han kommer från ön Chula och att hans skäl ska prövas mot Somalia. Eftersom det anses pågå en inre väpnad konflikt i södra Somalia bedömdes A vara alternativt skyddsbehövande och beviljades permanent uppehållstillstånd. Ordföranden var skiljaktig i beslutet.
I sin överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekar Migrationsverket att domstolen i sitt beslut helt avfärdat språkanalysens eventuella bevisvärde. Migrationsverket hävdar att det mest sannolika är att A inte talar sanning om vilket språk han pratar. Om migrationsdomstolen ansåg att A:s påstående var trovärdigt anser Migrationsverket att de borde ha kontrollerat uppgifterna. Istället menar Migrationsverket att domstolen tillämpat en felaktig bevisvärderingsprincip vid bedömningen av språkanalysen.
Beslut och överväganden:
Migrationsöverdomstolen har i en tidigare dom (MIG 2007 not. 11) ställt upp krav på att språkanalyser måste utföras på ett sådant sätt att de uppnår en viss nivå för att tillmätas bevisvärde i bedömningen av från vilket land den asylsökande kommer. Migrationsöverdomstolen menar att en språkanalys, beroende på omständigheterna i det enskilda ärendet, kan ha ett betydande bevisvärde.
Migrationsöverdomstolen understryker att migrationsdomstolen ska se till att ett mål blir så utrett som omständigheterna kräver. För Migrationsverket saknas motsvarande bestämmelse i relevant lag men i praxis tillämpas ett likartat system. Även i förarbetena till utlänningslagen understryker regeringen att det är av stor vikt för den enskilde att Migrationsverket får möjlighet att göra sin prövning på ett så komplett beslutsunderlag som möjligt.
Migrationsöverdomstolen bedömer att migrationsdomstolen, om denna ansåg språkanalysen vara otillförlitlig eller otillräcklig, borde förordnat en ny språkanalys eller visat målet tillbaka till Migrationsverket för vidare utredning, istället för att underkänna analysen och bifalla överklagan på ett ofullständigt underlag. I denna del ger Migrationsöverdomstolen alltså Migrationsverket rätt i sin överklagan. Migrationsverket har dock yrkat att ärendet ska återvisas till migrationsdomstolen, men Migrationsöverdomstolen bedömer att även Migrationsverkets hantering av A:s asylansökan varit bristfällig.
Migrationsöverdomstolen anser att de invändningar som A haft mot språkanalysen borde fått Migrationsverket att komplettera underlaget innan beslut fattats. A borde åtminstone getts möjlighet att själv föranstalta om ytterligare utredning genom att ge honom möjlighet att slutföra sin talan, men Migrationsverket bemötte inte ens A:s invändningar före de fattade sitt beslut. Migrationsöverdomstolen anser därmed att både Migrationsverkets och migrationsdomstolen brustit alvarligt i sin hantering av A:s asylansökan.
Utfall:
Migrationsöverdomstolen undanröjer migrationsdomstolens och Migrationsverkets tidigare beslut och återförvisar ärendet till Migrationsverket för ny handläggning.
Case Law Cited:
Sweden - MIG 2006:1
Sweden - MIG 2007 note.11
Sweden - MIG 2011:4
